Kriget i Ukraina har onekligen berört oss alla. Den ryska regimen med Putin i toppen har på ett brutalt sätt visat sitt rätta jag Detta är egentligen inte så särskilt överraskande om man har läst vad rysslandsexperter skriver. Vi här i västvärlden har varit alltför godtrogna och förda bakom ljuset. Men nu vet vi!


Jag har alltid varit intresserad av ryssland , inte kommunismen förstås eller politiken ö h t. Men deras kultur och historia fascinerar mig. Men efter att ha läst böcker av Bill Browder (läs  Tsaren)  , Peter Pomerantsev, Martin Kragh, och följer  Anna-Lena Laurén

och  Gudrun Persson   m fl så förstår man att det skulle kunna bli så här.  Varningssignalerna har funnits!

Inte lätt för det ryska folket, som varken vill eller vågar opponera sig. Dom har lärt sig att helst "ligga lågt"  inte se, inte veta, inte höra...

Och vad händer här näst !?  vågar knappast tänka på det.   Det räckte ju med alla andra "kriser" klimatet, ekonomin,  pandemier.


I alla fall.   Stora Ekeberg vid Axvall   från början ett sanatorium, men kom under åren att bli mer av ett sjukhem . För mig dock en personlig koppling då det var där som jag första gången jobbade som doktor 1966  Hade väl läst medicin då 2½ år och var synnerligen oerfaren. Men dom tog tacksamt emot mig plus en kille från Skåne som också ville tjäna lite pengar under sommaren. Den ordinarie överläkaren d v s chefen  passade på att ta semester, men med hjälp av duktiga sköterskor och handboken "Akut medicin" lyckades jag upprätthålla rollen som doktor något så när ( men det är inte svårt om man har vit rock och stetoskop).  Det förväntades knappast att jag skulle rädda liv. 

Dr Ronge      stressad doktor

Alltså, det var stort att plötsligt få spela rollen som doktor.  Man titulerades "Doktor Ronge" och sköterskorna hette "Syster Karin..osv" Personalen bytte min rock regelbundet (dagligen?) Sen under min karriär har jag fått göra sånt själv  

Stora Ekeberg har fungerat som flyktingförläggning tidigare mennNu fyllde den åter samma funktion då ukrainare tvingades fly sitt hemland i våras. Företrädesvis familjer med barn som fick ett tillfällig boende där. Utanför stod Ukraina-registrerade bilar fullastade med pick & pack. På lekplatsen utanför lekte barn till synses oberörda av situationen. Onekligen en stark och overklig känsla. Främst kvinnor och många barn men även en hel del män. Flerbarnspappor behövde ej bli soldater.

Anledningen till att vi åkte dit var att Kickan ville erbjuda barnen någon form av lek och musikverksamhet. Iofs var redan kyrkan engagerade med en del aktiviteter men de hade inget emot vårt förslag. 


Sanatoriet

Vi stötte på dels svenska sk samordnare som hade fullt upp, vidare unga ukrainska kvinnor/flickor som med varierande förmåga talade engelska. Fanns även en kvinna från Ukraina som bott i Sverige flera år och blev förstås en mycket viktig person. Det ordnades språkundervisning bl a. Kyrkan hade gudstjänst 1 ggn/v. Och så var då frågan hur vi skulle kunna etablera någon form av musikundervisning eller musiklekar under lättsamma former ?

  personal

Här inne på kontoret     -    samspråk med ukrainska unga kvinnor

hemtrevnad?

Här en titt in i ett familjerum, inte så hemtrevligt -  men långt från krigets fasor

korridor

Rent men onekligen en steril och dyster miljö



Vi fick nys om en lite kille som var duktig pianist. Man hade redan fått låna en synth.  Här drog han igång sina låtar   -   Ukrainska tongångar

Men vi ville att han skulle ha ett riktigt piano också. För han spelade även Mozart riktigt bra.

Det fanns viserligen ett s g s fallfärdigt piano i ett rum, men  "Pianomäster"  i Skövde som vi känner bra, var villiga att skänka ett riktigt piano - Så det anlände en dag och bars upp till 3:dje våningen där samlingssalen låg. Tungt jobb!   Ingen hiss som fungerade således!

Väl på plats - började denne lille kille spela mer ur sin repertoar. Men sen efter några veckor hade han flyttat till Göteborg tillsamans med sina föräldrar. Vi vet inget om honom sedan..


Han var i alla fall duktig med Mozarts "a la turka"  en talang onekligen

Här tillsammans med beundrande kompisar

Sen dök han upp på SVT Västnytt nu under 2023

se Micola i Göteborg


Fanns där även en duktig ung tjej som var duktig violonist.  Vi fick ta del av ett  youtube vidoeklipp i sin mobil från en offentlig konsert (se länken nedan)

Hon fick också ganska snabbt ett bättre boende, förhoppningsvis även hjälp med sitt fiolspel.

Hennes namn Valery Khrypunova

Violonist

Flera av de boende ville få undervisning, men förutsättningarna var ofta inte de bästa...

elev

Men vårt engagemang dog  ganska snabbt ut, i och med att familjer flyttade till nya boenden. Tanken var främst att ge barnen sysselsättning och förströelse med musik och lekar.

Till sist fick Tommy från pianomäster själv underhålla



Mitt intresse för Ryssland

Under mina ungdomsår kom jag i kontakt med den ryska kulturen i samband med att jag tog mig till England med sovjetiskt  passagerarfartyg som utgick ifrån Leningrad (numera åter St Petersburg). Båten hette Estonia (!) vill jag minnas ?  Hade med mig en parlör som gjorde att jag kunde kommunicera en aning med några ryska matroser. D v s  peka i boken på meningar.  Insåg att de var vanliga unga grabbar precis som jag.  Dessutom pågick det en Sovjetisk Mässa i London, som gjorde intryck på mig (nä,, inte politiskt!!) 

Väl i England (språkresa) skaffade jag mig "The Penguin Russian Course" och lärde mig åtminstone det krylliska alfabetet men också några vanliga ord som jag fortfarande kommer ihåg.  Kan man bokstäverna så är det en hel del ord man kan tyda i rubriker och på skyltar.    Vi t o m tog båten till Leningrad någon gång kring 1970 och var där några dagar. En helt annan värld, ganska skrämmande onekligen! Men vi kunde njuta av ballet, cirkus och fin konst på  Hermitaget

Här ikonisk kyrka ("Kyrkan vid blodet")

Kyrka

Kyrkan idag 360 grader vy

Men på flyktingförläggningen  då  jag försökte mig på att säga nägra enkla meningar på ryska så märkte jag direkt att det inte var populärt. 

Har sen förstått att det är en hel del skillnader mellan det ukrainska och ryska språket, även om dom förstår varann.  Men allt ryskt väcker onda känslor för att inte säga hat.

rysk parlör

Parlör från 1957, tillhört min pappa.